Sur som en...
sur karamell är jag just nu. Efter ombokning av flyg är det nu en vecka kvar innan jag åker till England. Elin har bokat om våra biljetter så det är fixat och vi behöver inte betala något extra. Dock blev det problem när jag skulle omboka våra tågbiljetter i England. Jag var alltså tvungen att ringa till England för att prata med en av deras telefonister. Fick stå i kö i 15 minuter innan någon kunde hjälpa mig. När jag väl får hjälp råkar jag ge fel referensnummer så ingen hjälp får jag ändå då telefonisten kan inte hitta min bokning även om jag anger min mailadress.
Så här låter det när jag ska ge honom min mailadress:
Jag: My mailadress is julia and a underline
Telefonisten: Underscore?
Jag: Yes, and then glad and another underline
Telefonisten: Underscore?
Jag: Yes, and like an a
Telefonisten: atsign
Jag: Yes, and hotmail.com
Så kan det gå när man är nervös, personen pratar snabbt och man inte förstår allt han säger.
Hur som helst ringde jag tillbaka när jag hade hittat rätt referensnummer. Fick stå ytterliggare 15 minuter i kö och när jag kommer fram får jag prata med en ung tjej. Jag ger henne mitt referensnummer och hon ber mig vänta några minuter. När hon återkommer ber hon mig att ringa tillbaka imorgon för att de håller på att stänga. Hur oförskämd får man blì? Medan jag fick vänta var det dessutom världens sämsta musik som spelades i andra änden av luren. Sådan musik som bara låter likadan och som man inte blir klok på. Så tågbiljetterna är ännu inte fixade, men det är faktiskt lite komiskt nu efteråt. Jag hoppas på att askmolnen försvinner snart så att flygen kan börja gå igen. Känns som att hela världen har stannat upp.
Bild lånad från expressen.se
/Julia
Så här låter det när jag ska ge honom min mailadress:
Jag: My mailadress is julia and a underline
Telefonisten: Underscore?
Jag: Yes, and then glad and another underline
Telefonisten: Underscore?
Jag: Yes, and like an a
Telefonisten: atsign
Jag: Yes, and hotmail.com
Så kan det gå när man är nervös, personen pratar snabbt och man inte förstår allt han säger.
Hur som helst ringde jag tillbaka när jag hade hittat rätt referensnummer. Fick stå ytterliggare 15 minuter i kö och när jag kommer fram får jag prata med en ung tjej. Jag ger henne mitt referensnummer och hon ber mig vänta några minuter. När hon återkommer ber hon mig att ringa tillbaka imorgon för att de håller på att stänga. Hur oförskämd får man blì? Medan jag fick vänta var det dessutom världens sämsta musik som spelades i andra änden av luren. Sådan musik som bara låter likadan och som man inte blir klok på. Så tågbiljetterna är ännu inte fixade, men det är faktiskt lite komiskt nu efteråt. Jag hoppas på att askmolnen försvinner snart så att flygen kan börja gå igen. Känns som att hela världen har stannat upp.
Bild lånad från expressen.se
/Julia
Kommentarer
Trackback